Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Är jämställdhet konjunkturkänslig?

Nyhet: 2009-11-30

AFA Försäkring finansierar fram till 2010 sex forskningsprojekt som berör kvinnor och industrimiljö. Projekten ska ta fram lösningar på arbetsmiljöproblem och ge nya kunskaper i ett tvärvetenskapligt perspektiv. En aktuell fråga är vad som kan göras åt att kvinnor oftare än män drabbas av belastningsskador. För Hans Robertsson är det också viktigt hur processen i de sex förändringsprojekten ser ut. Han arbetar med att utvärdera dem.

Hans Robertsson– Projekt som ska förändra kräver sin egen utvärdering, säger Hans Robertsson [bilden]. Det händer hela tiden saker när man som forskarna arbetar nära företag och anställda. Registerstudier påverkas naturligtvis inte i samma utsträckning som den forskning som lever på verkstadsgolvet och direkt handlar om arbetsmiljöns påverkan.

Maten förpackas och ska in på butikshyllan, metallgods hängs upp för ytbehandling, i fordonsfabriken monteras bilarna samman. Många arbetsmoment sker med en viss hastighet i handledsrörelsen – när arbetet riskerar att skada kroppen blir forskningen konkret in i minsta skelettdel och berör företagen och de anställdas villkor in under huden. Att arbetsmiljön är dräglig blir en viktig faktor när arbetsmarknaden ska vara öppen för alla oavsett kön.

– Men jämställdhetsarbete är konjunkturkänsligt. När jobben hotas, är det tydligen en lyx att lägga tid på att minska ojämlikheten. Det tror jag de flesta som arbetar med frågan har märkt. Det är märkligt att jämställdhetsarbetet inte är integrerat utan något som ligger utöver den vanliga verksamheten, vilken den än är, säger Hans Robertsson.

Hans Robertsson doktorerade inom psykologi med inriktning mot arbetslivets socialpsykologi och började arbeta på Arbetslivsinstitutet under 1990-talet, ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. Institutet drev på regeringens uppdrag forskning, utveckling och kunskapsförmedling men lades ner 2007.

– Vi arbetade bland annat med seminarier, utställningar och teatergrupper för att komma ut med resultaten. Forskning ska inte bara meritera akademiker, utan komma praktiken till godo. Ett sätt är att skapa uppmärksamhet kring attityder och diskriminering med exempelvis forumteater och utställningar som kan vara lite provocerande, säger Hans Robertsson.

Hans startade med en tidigare kollega en konsultfirma för att fortsätta att sprida forskningsresultat och förändra organisationer och arbetsliv. Han arbetar med frågor om genus och könssegregering, mansbild och yrkesliv, hbt-attityder och diskriminering och gjorde bland annat en pilotstudie för HomO, dåvarande Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, om hur homo-och bisexuella personer handskas med hotet om eller aktuell diskriminering på arbetsplatser.

Ett annat sätt att uppmärksamma fördomar är att arbeta med verktyget Mångfald 4.0 som Hans och hans tidigare arbetskollega har skapat. Verktyget är tänkt att ge en fördjupad bild av hur verkligheten ser ut på arbetsplatser när det gäller fördomar och diskriminering.

– SCB har statistik om män och kvinnor kopplade till yrken och arbetsmarknad, men faktorer som etnicitet och sexualitet finns inte med. Olika yrken förknippas med ett speciellt kön, och för att förändra synen på vad som är manligt och kvinnligt måste man inse att vi lever i ett samhälle med en heteronorm. När man arbetar med jämställdhet är det viktigt att identifiera motståndet. Män är ofta en bromskloss. Det finns ju många försök att bryta upp den könssegregerade arbetsmarknaden och öppna den manliga, tekniska arbetsmarknaden för kvinnor och kvinnliga, vårdande yrken för män. Men hur ser en bra förändringsstrategi ut? Ofta återgår allt till det vanliga efter ett tag, säger Hans Robertsson.

Ett av AFA:s forskningsprojekt har som ett mål att se på kvinnors industriarbete på ett helt nytt sätt och skapa den goda fabriken. Den goda fabriken är en arbetsplats som passar alla och motverkar diskriminerande attityder likaväl som arbetsskador som uppkommer genom monotona rörelser i en miljö som inte passar någon människa, oavsett kön.

AV: Ulla Sundin Beck

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?