Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Är skattesystemet könsneutralt?

Nyhet: 2009-11-06

En svensk skattebetalare kan vara man eller kvinna, skatten är densamma. Den svenska skattelagstiftningen är könsneutral. Men betyder det att hela skattesystemet i kombination med sociala transfereringar fungerar könsneutralt? Åsa Gunnarsson har ett svar.

Åsa Gunnarssons avhandling Skatterättvisa (1995) kom delvis ur hennes politiska engagemang i Vänsterpartiet. Som ledamot i partistyrelsen var hon också ledamot av den parlamentariska utredningen inför 1991 års skattereform men långt ifrån nöjd med slutresultatet. Reformen inleddes av en socialdemokratisk regering och avslutades under borgerligt styre.

– Den skattereformen slängde ut fördelningspolitiken, och utan någon genomtänkt rättsprincip för detta som grund, säger Åsa Gunnarsson [bilden], juris doktor och professor i rättsvetenskap med särskild inriktning på skatterätt vid Umeå universitet.

Alltför få feminister sysslar med forskning om exempelvis ekonomi och skatter, säger Åsa Gunnarsson. Hon värderar högt de nätverk med kolleger som inspirerar till arbetet.

– Starka nätverk driver forskningen framåt. Jag ingår i nätverk med både män och kvinnor, där det skatterättsliga är övervägande manligt, även om det just nu i Sverige finns tre kvinnliga skatterättsprofessorer. Om man är borta en helg utanför det egna universitetet, så vill man få ut något av det mötet, det ska vara bra kompisar som fungerar tillsammans, säger Åsa Gunnarsson.

Hennes arbetsliv och forskning har handlat om rättsvetenskaplig genusforskning, skatterätt och väsentliga faktorer för vår dagliga existens – makten över pengarna.
– På ytan är skattelagstiftningen könsneutral, men när man ser djupare är det inte så. Främst beror det på att kvinnor oftare än män arbetar deltid och har lägre löner.

Efter avhandlingen blev hennes forskning mer genusinriktad, och nu gäller det projektet Gender Equality in Revenue Law, ett genusperspektiv på skatterätten med internationella jämförelser. Skattesystemen är olika över världen, och Åsa Gunnarsson ger några exempel på hur skattelagstiftning och jämställdhet hänger samman och påverkar varandra.

– I USA och Canada finns det mycket inspirerande genusforskning i ämnet. Skattesystemet i USA kan inte sägas vara könsneutralt. Där premieras tydligt ”the breadwinner”, alltså familjeförsörjaren, som ska ha en lön för att kunna försörja en maka. Det ger en inlåsningseffekt för gifta kvinnor. I Europa är breadwinner-modellen också mycket stark, i exempelvis Tyskland är den rättsligt gynnad. Frankrike har sambeskattning för makar och avdrag för försörjningsbörda. I andra delar av världen kan skattehushållet vara en ännu större enhet än kärnfamiljen och innehålla andra vuxna än makar och andra personer som är beroende av hushållet än de egna barnen. Sverige har däremot en tydlig individbeskattning sedan skattereformen 1971.

– Frågan om sam- eller särbeskattning är en central del i byggandet av ett jämlikt samhälle, säger Åsa Gunnarsson. År 1971 infördes särbeskattning i Sverige, vilket gynnade självförsörjande kvinnor, och hushållen tjänade på att kvinnorna gick ut från hemmet och in i arbetslivet. Men det är inte självklart att den könsneutrala individbeskattningen får könsneutrala konsekvenser. Vi har istället sambeskattning när det gäller transfereringar, exempelvis bostadsbidrag eller socialbidrag, där hushållets samlade inkomster, även barnens, räknas. Vi har inte alls mönstrat ut familjen ur skattesystemet, utan normen är tvåförsörjarfamiljen där två självständiga individer med likvärdiga löner kan välja vem som ska gå ner till deltid om det behövs, säger Åsa Gunnarsson.

Men verkligheten och skattesystemets bild av verkligheten stämmer tyvärr inte alltid med varandra.
– Eftersom vi har ojämlika löner så är det kvinnorna som väljer deltid medan barnen är små. En annan trigger i systemet är att kvinnorna dominerar de yrken där man inte kan få heltid även om man vill, det vill säga yrken inom vård, omsorg och handel.

Åsa Gunnarssons slutsats är att det fortfarande finns mycket kvar att göra för att öka jämställdheten.
– Så länge våldet mot kvinnor fortsätter och den ekonomiska makten främst ligger hos män, finns det mycket kvar att göra, säger Åsa Gunnarsson.

AV: Ulla Sundin Beck

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?