Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Finns dold kvotering av män i samhället?

Nyhet: 2010-02-11

Kvotering av kvinnor har diskuterats vid olika tillfällen under ganska lång tid. Frågan är kontroversiell, inte minst för att de som inkvoteras kan komma att betraktas som mindre kvalificerade. Men när män fortfarande har en dominerande position i samhället, tyder inte det på en dold kvotering? Hur ser den i så fall ut? Vi frågade statsvetaren Drude Dahlerup.

Kvotering av kvinnor i samhället har blivit en het fråga, kanske rent av en viktig valfråga. Den rödgröna alliansen lutar åt att införa någon form av kvotering till de börsnoterade bolagen, ungefär som i Norge där 40 procent av styrelsen ska vara kvinnor eller män. Den borgerliga alliansen är splittrad. Moderaterna hotar med kvotering om bolagen inte bättrar sig, medan kristdemokraterna säger blankt nej till kvotering.

Kvotering av kvinnor är alltså en kontroversiell tanke. Om man istället vänder på frågan; finns det en kvotering av män? Många anser nog att frågan är oberättigad, men den manliga dominansen i olika samhällsorgan är inte kringgärdad av reservationer. Den är helt enkelt normaltillståndet. Med den utgångspunkten är det ändå svårt att förklara varför andelen kvinnliga professorer är så låg efter trettio år med kvinnlig majoritet bland de utexaminerade på grundutbildningarna.

Drude Dahlerup (bilden) tillhör de kvinnor som gått hela vägen inom akademin. Hon är professor i statsvetenskap med inriktning på genusvetenskap vid Stockholms universitet. Kvotering är ett av hennes forskningsområden, och hon publicerade 2006 det första studie av kvotetring inom politiken globalt, boken ”Women, Quotas and Politics”. 2008 skrev hon en svensk pocket bok ”Kvotering” (SNS Förlag) tillsammans med Lenita Freidenvall. I dagarna har hon lämnat en rapport om jämställdhet i högskolan. Hon värjer sig lite mot begreppet dold kvotering.

– Men visst finns det både öppna och dolda krafter som gör att männen dominerar. Om vi först tittar på de öppna strukturerna så finns det en formell kvotering. Inom politiken är det idag en accepterad tanke att fördelningen ska vara femtio-femtio. Många tror att kvotering bara gäller för kvinnor, men det är helt fel. Centrum för Rättvisa har visat att det är män som blir inkvoterade på Högskolan i 95 procent av fallen, historiskt på lärarutbildningen och nu senast på SLU.

– Det tog hundra år för kvinnor att komma in i universitetsvärlden och de har hela tiden tvingats att anpassa sig till den rådande kulturen. När kvinnor har försökt ta sig in på manligt dominerade domäner har ingen ropat på kvotering. Så även när strukturerna har varit ett hinder för kvinnor, har man diskuterat om kvinnorna nu var kvalificerade nog. Men nu när kvinnorna har blivit i majoritet på akademiska områden som juridik och medicin, har det höjts krav på inkvotering av män.

– Min uppfattning är att man inte kan ha kvotering endast för män. Betygen borde vara det första kriteriet. Men om man ska ha kvotering, må den vara generell utifrån en målsättning om säg minimum 20 procent av varje kön på alla utbildningar.

En central tanke i Drude Dahlerups analys är att mannen är norm i samhället. Ganska nyligen har medicinare förstått att utvecklandet av behandlingsmetoder har utgått från mannen som norm, vilket kan leda till att många blir felbehandlade. Kvinna är kvinna men man är människa. Det är en viktig källa till den dolda kvoteringen, eller strukturell favorisering som Drude hellre kallar det.

– Det politiska systemet har långsamt ändrat sig men inom näringslivet är mannen fortfarande normen. Män ingår exempelvis i högre utsträckning i nätverk där bara män ingår, vilket får genomslag i rekryteringsförfarandet. Det är dessa processer man måste intressera sig för om man ska förstå snedrekryteringen. Vi måste också ändra fokus från problem till att se på organisationen.

Ofta heter det att kvinnorna inte är lika kvalificerade som männen, men den nya kvoteringslagen i Norge har enligt Drude Dahlerup i huvudsak varit positiv. Det som hänt är att kvinnorna har ersatt styrelseledamöter som suttit längst tid, vilket har varit vitaliserande för ledningen av företagen.

AV:

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?