Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Politiker och forskare ser olika mening med genusforskningen

Nyhet: 2009-12-08

När politiker talar om genusforskning är behovet av kunskap för förändring ett återkommande tema. Kerstin Alnebratt har undersökt hur genusforskningen ges mål och mening i politiska texter under 30 år.

Kerstin Alnebratt är nybliven föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning. Hon disputerar i december med en avhandling om svensk forskningspolitik från 1970 till 2000. Hon har studerat propositioner, politiska rapporter, utredningar och motioner för att ta reda på hur svenska politiker har definierat meningen med genusforskningen.

Relationerna mellan politiker, genusforskare och akademin är komplexa och fulla av olika slags beroendeförhållanden. Inte sällan krockar förståelsen av vad som är genusforskning med vad som är jämställdhetspolitik. Kategorin kvinnliga forskare blandas samman med genusforskare, och vice versa. Detta trots att alla genusforskare inte är kvinnor och att alla kvinnliga forskare inte är genusforskare.
– Det förekommer en ständig sammanblandning mellan den kvinnliga forskaren och genusforskningen. På samma sätt blandas jämställdhet inom politiken samman med forskningsområdet.

Under den tid som materialet spänner över har svensk genusforskning utvecklats på sätt som gör det att det inte längre kan beskrivas som ett enhetligt forskningsområde. Genusvetenskap finns idag som egen disciplin, men också som forskningsperspektiv inom ett ständigt växande antal områden. Genom åren har fältet dessutom bytt namn och utvecklats teoretiskt och empiriskt.

Termen genus introducerades för att kunna tala om och analysera hur kön görs och får betydelse i olika sammanhang. Forsarna ville på detta sätt öka förståelsen av hur förställningar om exempelvis maskulinitet och femininitet påverkar oss. Detta har visat sig fruktbart.

Men när samma ord byter arena från forskning till politik händer något med begreppet. Genus är ett ord som antyder att något nytt lagts till, men frågan är om så har skett när det används i det politiska. Inom politiken har ordet ofta kommit att bli synonymt med och ett mer modernt sätt att säga jämställdhet.

I det material som Alnebratt analyserat framträder ett stort sug efter kunskap och metoder som kan användas för att åstadkomma förändringar i samhället.
– Jag har full respekt för det behovet och det är ett stort ansvar för forskare inom alla ämnen att kommunicera sin forskning och göra den användbar också utanför akademin. Samtidigt kan inte all forskning vara omedelbart tillämpbar.

 

 

Kerstin Alnebratt disputerar den 12 december 2009 med sin avhandling Meningen med genusforskning – så som den framträder i forskningspolitiska texter 1970 till 2000.

AV: Anne-Charlotte Horgby

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?