Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Myndigheter behandlar män och kvinnor olika"

Nyhet: 2009-11-18

Att ha kunskaper om jämställdhet borde vara ett krav för alla offentliganställda och varje myndighet borde därför ha en utarbetad policy i hur jämställdhetsintegreringen ska genomföras, hävdar miljöpartisten och riksdagsledamoten Esabelle Dingizian.

– Jämställdhetsintegrering är svårt – det är inget som man bara kan beordra sina anställa och säga: ”nu ska ni jobba med det här, det är bara att sätta igång”, utan det krävs otroligt mycket kunskap.

Esabelle DingizianAlltför länge har det varit ett fritt val om man vill skaffa genuskunskap och jobba med jämställdhet, tycker Esabelle Dingizian [bilden].

– Har du inte en jämställdhetsintegrerad verksamhet, har du med all sannolikhet en verksamhet som är diskriminerande. Och det borde vi inte tolerera, säger hon.

Esabelle Dingizian sätter därför utbildning och metodutveckling högst på agendan när det gäller jämställdhetsintegrering. Politikernas uppgift är att se till att det avsätts tillräckligt med resurser så att offentliganställda får rätt kunskaper.

– Den kunskapen tror jag inte man säkerställer idag. Men det är ju avgörande att en handläggare har jämställdhet i fokus när han eller hon bemöter en man eller kvinna.

Det behövs alltså metoder för att könsdiskriminering ska kunna undvikas.

– Det är därför vi i vår riksdagsmotion föreslår att 120 miljoner per år läggs på att metodutveckla jämställdhetsintegrering inom det offentliga.

Nuvarande regering är svävande i vad den vill prioritera, enligt Esabelle Dingizian.

– Den har inte öronmärkt resurserna för jämställdhetsarbete och vi får inte riktigt veta från departementen vart pengarna går.

Men ny forskning visar att myndigheterna inte anser att ökade resurser är det viktigaste för att kunna jämställdhetsintegrera - chefens och ledningens stöd betyder mer.

– Jag håller inte med. Visst är det viktigt med ledningens stöd. Har man inte det så fungerar inget. Men ledningen måste inse att det behövs utbildning och stöd och då krävs resurser.

Esabelle Dingizian framhåller att även förtroendevalda måste utbildas i jämställdhetsintegrering för att de ska kunna efterfråga information om hur olika verksamheter ser ut ur ett könsperspektiv.

– Frågar vi inte efter könsuppdelad statistik får vi det inte heller. Och vi behöver till exempel statistik för att kunna säkerställa att det går lika mycket pengar till tjejers fritidsaktiviteter som till killars.

Alla myndigheterna har inte statistik fördelat på kön.

– Men det som däremot är mätbart är om det går lika mycket pengar till kvinnor som till män. Man måste göra så kallad ”gender budgeting” för att säkerställa att samhällets gemensamma resurser fördelas lika mellan könen.

Vilka myndigheter är det då som behöver skärpa sig?

– Det är svårt att peka ut någon myndighet. Forskning visar att den service som samhället levererar generellt inte är jämställd. En stor studie av Sveriges Kommuner och Landsting konstaterar att män och kvinnor inte får likvärdig vård.

Ett annat exempel på diskriminering är när kvinnor söker hjälp med att starta eget företag.

– Studier visar att handläggare pratar med kvinnor på ett annat sätt; de plockar fram familjeförhållanden och pekar på svårigheterna. Det här är naturligtvis inget som man gör medvetet utan bygger på gamla föreställningar om kön som vi har.

Att många myndigheter klagar över att jämställdhetsperspektivet försvinner bland alla andra perspektiv är inget man kan försvara, tycker Esabelle Dingizian.

– För mig är jämställdhet inbyggt i alla perspektiv.

Hon anser att man till exempel inte få ett hållbart samhälle om inte samhället är jämställt.

– Jag ser jämställdhetsintegrering som ett raster som man hela tiden måste lägga över de andra perspektiven. Att ha ett jämställdhetsperspektiv är ju ett verktyg för personalen att jobba på ett bättre och rättvisare sätt - en kvalitetsutvecklig av arbetet helt enkelt, säger Esabelle Dingizian.

AV: Carina Eliasson

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?