Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Viktigt integrera sig själv i jämställdhetsprojekt

Nyhet: 2010-03-08

Ibland blir avhandlingar omarbetade och utgivna på ett allmänt förlag. Eva Amundsdotter tillhör den gruppen forskare och är aktuell med boken Att framkalla och förändra ordningen. I den beskrivs arbetet att med aktionsforskning som metod skapa genusmedvetenhet i en organisation och att samtidigt förändra den.

Jämställdhetsintegrering är något som många organisationer har uppmärksammat och även aktivt arbetar med. Eva Amundsdotter [bilden] drogs in i detta när hon utsågs till projektledare för ett jämställdhetsprojekt inom LO-TCO. Intresset för fördjupning gjorde att hon parallellt började studera genusvetenskap. Studieresan fortsatte hela vägen ut och slutade med en avhandling strax före jul.

Eva Amundsdotter gjorde sitt avhandlingsarbete på avdelningen Genus och innovation på Luleå tekniska universitet. Hon har tagit in sitt arbete som jämställdhetskonsult i avhandlingsarbetet . Fem regionala nätverk med runt 15 deltagare i varje nätverksgrupp har agerat förändringsledare för jämställda organisationer. Deltagarna kom från olika organisationer, både privata och offentliga. Två till fyra personer kom från samma, vilket gjorde att nätverken bestod i regel av fem olika organisationer. De fyra första nätverken drevs genom olika EU-projekt, ofta med länsstyrelser som drivande. I det femte var det personer från samma fackliga organisation.

– Vi vet allmänt ganska mycket om betydelsen av genus i en organisation och föreställningar om män och kvinnor. Men när det gäller hur genusteorier kan vara ett praktiskt stöd i jämställdhetsarbetet är det svårare.

– För att komma åt hur genus påverkar en organisation måste man även involvera de enskilda personerna. Man måste fråga sig hur nya handlingsmönster skapas?

Begreppet framkalla i boktiteln använder Eva Amundsdotter i en metaforisk betydelse. Genusaspekter kan till en början vara osynliga men framträder allt tydligare allt eftersom frågorna fördjupas, på samma sätt som ett foto växer fram i ett fotolabb. Det gäller att få syn på det som man först inte ser hos sig själv eller i organisationen.

– Först därefter kan man börja handla. Jag har använt de fem nätverken i min forskning med aktionsinriktade metoder. Deltagarna i nätverken har varit aktiva medforskare i forskningsprojektet och själva utforskat sina egna organisationer. Med denna aktionsinriktade forskning har vi tillsammans utarbetat kunskapsutvecklingen.

– När man arbetar på detta sätt med jämställdhet går man in i ett starkt spänningsfält. Medarbetarna tvingas att skärskåda sig själva för att upptäcka sin självcensur.

När grupperna började analysera sig själva upptäckte de till sin förvåning att självbilden var förskönad. De medverkande trodde att de själva inte hade några problem med jämställdhet utan att det var något som låg utanför gruppen. Istället upptäckte de att samma problem fanns inom den egna gruppen.

– När deltagarna lät sig beröras av genus började den krypa in under huden. Det blev både obehagligt och inspirerande på samma gång. Det gjorde dem till starkare aktörer i processen. Frågor som bearbetades var den egna organisationen ser ut om 5 år, ett försök att utforska vad som människor gör annorlunda i en jämställd organisation. Då tvingas man utmana sig själv och fråga sig om man är beredd att ändra på sig. När man tar avstamp från detta uppstår nya tankar och möjligen även ett paradigmskifte.

Vilka resultat uppnåddes då i de olika projekten? Tydligast exempel på förändringar blev det enligt Eva Amundsdotter i det homogena femte nätverket. Det tidigare synsättet att det inte finns några jämställdhetsproblem i organisationen är helt borta. De använder nu genusobservationer som verktyg för att analysera sig själva. Ingen skrattar längre om en inbjuden föreläsare på en konferens drar ett sexistiskt skämt, den typen av jargong är underminerad. Ironi och förlöjligande förekommer inte, män pratar inte längre än kvinnor utan kulturen har förändrats.

Samtidigt finns risken att landvinningarna blir tillfälliga i en omvärld som inte kommit lika långt. Den risken ser Eva Amundsdotter och pekar på nödvändigheten av att ständigt hålla processen vid liv. Det kan exempelvis ske genom att hålla kunskapsutvecklingen hos aktörerna igång. Ledningen för en organisation måste också vara aktiv i detta.

Vilken betydelse har konsulterna i detta arbete? Eva Amundsdotter ser en viss nyckfullhet i viljan att använda konsulter.

– Många av konsultuppdragen idag går till olika EU-projekt och många konsulter har fullt upp. Men mycket bygger på tillfälliga pengar. När regeringens anslag om jämställdhetsintegrering tar slut vid nyår kommer marknaden för jämställdhetskonsulter att påverkas starkt.

Såvida inte andra insikter slår rot. Det finns en växande insikt att innovationsförmågan har starka kopplingar till genusaspekter, vilket inte minst har uppmärksammats av Vinnova.

Eva Amundsdoters avhandling har titeln Att framkalla och förändra ordningen. Du kan beställa den i bokhandeln.

AV:

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?