Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Har klimatet ett kön?

Nyhet: 2010-10-07

Det är inte självklart att budskapen på stora annonspelare är de som tränger igenom vårt medvetande bäst. Om det finns det olika uppfattningar. Men ibland kan det vara de små sakerna som fångar vår uppmärksamhet. Som på senaste bokmässan i Göteborg, där miljöförbundet Jordens vänner i sin monter exponerade en liten bok med titeln: Har klimatet ett kön?

kajsa LindqvistBoken är både tunn och liten till storleken. Omslaget har en bild på en liten flicka i regnkläder på en strand. Kanske associerar man därmed klimat med kvinnokön, men det är knappast tanken hos författaren Kajsa Lindqvist (bilden).

– Jag har länge varit intresserad av miljö- och genusfrågor, men oftast har det varit som två parallella spår. Så fick jag ögonen på en forskningsrapport som knöt ihop genus med klimat. Det här perspektivet skulle behöva spridas vidare, tänkte jag. Men en forskningsrapport är kanske inte så lätt att ta till sig, utan det behövs något mer lättillgängligt. Det var min utgångspunkt för att göra boken.

Bokmässan i Göteborg fungerar både som en marknadsplats och som en mötesplats och det är i liknande miljöer som Kajsa Lindqvist vill sprida sin bok. Inte bara sälja utan även diskutera genusaspekter på klimatet.

Kajsa Lindqvist satte helt enkelt på sig sina genusglasögon för att studera miljöfrågor. Det blir då naturligt att tänka i vidare banor kring klimatförändringar. Hon såg då berättelser om hur kvinnor i Syd ofta drabbades hårdast av miljökatastrofer av olika slag. Miljökatastrofer gör visserligen ingen skillnad mellan män och kvinnor där den far fram, men fler kvinnor än män dör i dess härjningar. Ofta är förklaringen att det är kvinnorna som är det sociala kittet i samhället med ansvar för både barn och gamla. De får därmed mindre handlingsutrymme för egen del i nödsituationer.

Klimatförändringarna har drabbat världens folk ojämlikt. Men obalanser finns även i Sverige. Männen reser med flyg och bil dubbelt så mycket som kvinnorna, två transportmedel som på ett betydande sätt bidrar till klimatförändringarna. Men det finns naturligtvis många fler exempel att ge på genusaspekter på klimatet. I boken citeras författaren Lisa Gålmark: ”Historiskt sett har köttätandet varit den rike vite mannens mat”

– Vill man ändra på köttätandet bör man titta på genusaspekter och könsroller. Man kan hitta bevis i vår kultur på att köttätandet är kopplat till makt.

Frågan om våra matvanor är inte bara en fråga om våra privata livsstilsval. I boken hävdas att djurindustrin står för 18 procent av alla klimatpåverkande utsläpp. Uppgifterna kommer från FN-organet FAO. Män står för en större andel av konsumtionen och ensamstående män äter trettio procent mer kött än kvinnor. Den skillnaden är kanske inte så avgörande för våra ståndpunkter, för män är samtidigt fysiskt större än kvinnor. Men boken refererar till en studie av antropologen Peggy Sanday, som visar att kulturer där man äter lite eller inget kött alls är mer jämlika vad gäller resurs- och arbetsfördelning.

Peggy Sanday menar att det kan vara nödvändigt för vissa samhällen att jaga för överlevnaden. Men om en viss grupp i en kultur dödar eller domesticerar djur för att slaktas inverkar det på relationen mellan människor; människor tränas på att dominera. Elitens män ser till att andra gör som de säger. En slutsats kan alltså bli att mathållningen är intimt knuten till hur samhället ser ut. Kajsa Lindqvist anser att kampen mot klimatförändringarna därför inte bara handlar om miljön.

– Hittills har det varit fokus på att klara klimatkrisen med tekniska lösningar och med ekonomiska instrument. Man har samtidigt koncentrerat sig på att göra detta inom de rådande strukturerna. Visst kan det vara möjliga dellösningar men vi måste också se att samhällsstrukturerna är ett problem. Män skulle förlora på att de förändras, medan kvinnor är mindre oroliga för det.

Några nyckelord ur den senaste klimatpropositionen (2009), hämtade från boken, kan ge en fingervisning om den politiska viljan att förändra. Där förekommer ordet teknik 177 gånger, konkurrens 55, konsumtion 36, kvinnor 5, jämställdhet 4 gånger och livsstil 1 gång.

AV:

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?