Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Jämställdhetsministern
svarar på Jämis frågor

Nyhet: 2010-11-25

Frågor till jämställdhetsministern Nyamko Sabuni.

Hur har du följt arbetet med Jämi under dessa två år?

Nyambo Sabuni– Under föregående mandatperiod initierade regeringen en mängd uppdrag och åtgärder inom ramen för den särskilda jämställdhetssatsningen. Det är en utmaning att som minister kunna följa utvecklingen i alla de åtgärder som regeringen genomför. När det gäller Jämi så ingår det en tjänsteman från IJ-departementet i programmets referensgrupp. Min statssekreterare har också varit delaktig i seminarier och paneldebatter som Jämi anordnat. På departementet har vi regelbundna avstämningar om programmets genomförande. Det är främst mina tjänstemän som bevakar och återrapporterar till mig hur arbetet fortskrider. En del av Jämi:s arbete har resulterat i ett antal rapporter. Att som minister kunna ta del av skriftlig information i kombination med muntliga föredragningar av mina tjänstemän är mitt främsta verktyg för att följa de satsningar vi genomför. I den mån jag hinner och har möjlighet försöker jag också delta i programaktiviteter som genomförs inom ramen för olika satsningar. Den 6 december deltar jag personligen vid Jämi:s presentation av sin slutrapport.

Staten har satsat 400 miljoner kronor per år under den senaste fyraårsperioden på att stärka jämställdhet inom hela den offentliga sektorn. Hur bedömer du att de samlade satsningarna på jämställdhetsintegrering under den gångna perioden har fungerat?

– Regeringen har avsatt totalt 158 miljoner kronor under senaste mandatperioden för arbetet med jämställdhetsintegrering. Av dessa har 145 miljoner kronor gått till SKL:s satsning Hållbar Jämställdhet. Regeringen har fattat beslutat om ytterligare 80 miljoner kronor till SKL för de kommande tre åren för att säkra hållbarheten i denna satsning. Jag deltog i SKL:s resultatkonferens för Hållbar Jämställdhet den 12 november. Det var mycket glädjande att se så många konkreta verksamhetsförbättringar i kommuner och landsting. Då känner man glädje och stolthet över att satsningen gör skillnad för medborgarnas tillgång till samhällsservice på lika villkor. Men det är också tydligt att mycket återstår för att säkra hållbarheten i den här typen av omställningsarbete.

I Jämis bilaga Jämställdhet, som kom med Dagens Industri i slutet av förra året, intervjuas du om din syn på jämställdhetsarbetet. Du hänvisar där till konsultmarknaden som en naturlig del av det statliga jämställdhetsarbetet. Kan du beskriva lite närmare hur du tänker dig att det ska gå till?

– För mig är det viktigt att fundera över hur vi skapar bästa möjliga förutsättningar för att uppnå en jämställdhetsintegrerad verksamhet i statliga myndigheter. Statens styrning lämnar ett stort ansvar till myndigheterna att bedriva ett kvalitativt utvecklingsarbete, både vad gäller sin organisation och sin verksamhet. Jag tycker det är naturligt att de konsulter som idag är inne och bidrar med kunskap och kompetens för att utveckla en myndighets verksamhet och organisation ska göra det med en hög kompetens kring jämställdhetsfrågor.

I Jämis undersökning av hur arbetet med jämställdhetsintegrering fortskrider bland de statliga myndigheterna, visar det sig att en tredjedel av dem inte bedriver något sådant arbete över huvud taget. Är det en acceptabel andel? Om inte, hur ska andelen myndigheter som aktivt arbetar med jämställdhetsintegrering bli större?

– Det är inte acceptabelt. En del av svaren på varför det ändå är så går att finna i Jämi:s rapport. Vi har en stor pedagogisk utmaning i att förmedla vad det är regeringen vill när vi talar om jämställdhetsintegrering. Även när förståelsen för begreppet är klar ser inte alltid myndigheterna nyttan av att driva de här frågorna. Detta är allvarligt och något vi måste bli bättre på. I takt med att styrningen av våra myndigheter förändras behöver vi utveckla de verktyg som vi har tillång till för att lyfta de här frågorna. Jag tänker då på myndighetsdialogerna men också ökade krav på myndigheternas återrapportering kring jämställdhetsintegrering. Som jag beskrev i föregående svar är det här ett utvecklingsarbete som vi inom staten behöver hitta en stödstruktur för. Det är också ett utvecklingsarbete som i hög grad handlar om vårt interna utvecklingsarbete med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet.

Nästa år finns inga fastslagna särskilda satsningar på jämställdhetsarbete och i budgeten har beloppet minskat från dagens 400 till 240 miljoner kronor. Vilka nya eller fortsatta satsningar inom jämställdhetsområdet planerar regeringen?

– Nivån på pengarna ska ses i ljuset av de behov av särskilda jämställdhetsåtgärder som regeringen bedömer finns. När vi tillträdde 2006 såg vi stora behov av utvecklingsarbete på många områden efter många år av eftersatthet. Vi behövde få igång utvecklingsarbetet inom området mäns våld mot kvinnor och det hedersrelaterade våldet och förtryck. Stora behov fanns också för utvecklingsarbete som kan säkerställa jämställd samhällsservice. Åtgärder har vidtagits på skol- och utbildningsområdet. Målet är att de lärdomar som vunnits ska bli en naturlig del av hur verksamheten bedrivs. Prioriteringen denna period kommer vara att vidta åtgärder när det gäller det sexuella våldet. Sedan väntar regeringen ett antal utredningar som också måste hanteras. Jämställdhetsintegrering är fortsättningsvis regeringens strategi för att nå målen i jämställdhetspolitiken. Av strategin följer att det inte bara är det anslag som jämställdhetspolitiken förfogar över som ska verka för ökad jämställdhet i samhället. Det ska regeringens samlade politik göra.

I Jämis undersökning av forskning framkommer bl.a. att det finns stora forskningsluckor på området. Exempelvis saknas forskning om jämställdhetsintegreringens effekter och långsiktiga resultat. Hur ser du på det?

– Jag ser fram emot att läsa Jämi:s slutrapport. Jag förutsätter att den kommer att belysa en rad hinder och problem och förslag till åtgärder för att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering. Om forskningen utgör ett av dessa områden som behöver stärkas får vi återkomma med hur vi kan hantera det. En viktig utgångspunkt för mig är att de åtgärder som vi genomför är hållbara och resulterar i långsiktig förändring, jämställdhetsintegrering utgör inget undantag.

Sverige har en unik chans att bli världsledande forskningsnation på området, men då behövs riktade satsningar. Hur ser du på det?

– Jag hänvisar till föregående svar.

Vilken betydelse har det att jämställdhetsfrågorna inte längre har ett eget departement utan nu är en del av utbildningsdepartementet?

– Mitt ansvar som jämställdhetsminister är att jag samordnar regeringens jämställdhetspolitik. Som jag tidigare nämnt är det regeringens samlade ansvar att jämställdhet genomsyrar regeringens politik. I det avseendet har det ingen betydelse var samordningsansvaret för jämställdhetsfrågorna organisatoriskt är placerade. Sen är det självklart så att det finns fördelar med att driva jämställdhetsfrågorna inom exempelvis utbildningsområdet eftersom jag också är biträdande utbildningsminister. Men i princip har det ingen betydelse för jämställdhetspolitikens genomförande.

AV:

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?