Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Konsten att jämföra olika myndigheter

Nyhet: 2010-11-22

Statsvetaren Helena Stensöta har visat att myndigheter bedriver jämställdhetsintegreringsarbete i varierande grad. Utifrån undersökningen har Josefine Carnolf jämfört myndigheter med likartade verksamheter med varandra. Trots likheter i uppdrag visar det sig att arbetet med jämställdhetsintegrering skiljer sig åt.

Josefine Carnolf (bilden) var tills nyligen student i statsvetenskap. På samma institution fanns tidigare Helena Stensöta, som bland annat har gjort en kartläggning av jämställdhetsarbetet bland nästan samtliga statliga myndigheter (88 procent). Den visade att arbetet med jämställdhetsintegrering varierar i hög grad. Josefine Carnolf lät sig inspireras av kartläggningen och valde att i sin kandidatuppsats göra en fördjupad studie av fyra myndigheter som har likartade uppdrag.

– Jag ville göra en jämförelse och jämföra myndigheter av samma slag men som i Stensötas kartläggning svarat väldigt olika på hur de bedriver sitt arbete med jämställdhetsintegrering – antingen att de bedriver ett framgångsrikt arbete eller att de inte gör det alls.

– Min hypotes var att det inte är verksamhetens art som avgör hur de olika myndigheterna lyckas med sitt jämställdhetsintegreringsarbete, utan något annat.

Bland de undersökta myndigheterna hittade hon fyra som parvis har likartade uppdrag; Högskolan i Väst och högskolan i Borås och Statens museer för världskultur och Statens musiksamlingar. Den ena med framgångsrik jämställdhetsintegrering, den andra med mindre bra. Allt enligt självskattning. Men varför fanns skillnader?

En väsentlig del av den tidigare forskningen på jämställdhetsintegrering har behandlat frågan ur ett top-down perspektiv, beskriver Josefine Carnolf. Men genom att ställa frågor ur ett bottom-up perspektiv, menar hon att man kan få nya svar.

– Jag var intresserad av vad som händer i myndigheternas arbetsprocesser. Och frågar man myndigheterna anger de ett flertal faktorer, till exempel värderingar hos medarbetarna, vikten av stöd av ledningen och organisationsstrukturen. Detta stämmer även överens med tidigare forskning.

– Ett något oväntat resultat var däremot att de två myndigheter som angett att deras arbete med jämställdhetsintegrering är framgångsrikt, samtidigt uppvisar en splittrad bild av vad jämställdhetsintegrering egentligen är för något och hur man arbetar i enlighet med strategin. Man saknar helt enkelt fortfarande kunskap.

Josefine Carnolfs slutsats är sålunda att empirin får stöd av tidigare forskning, samtidigt som myndigheternas kunskap om jämställdhetsintegrering fortfarande har luckor.
Svaren öppnar fältet för ytterligare frågeställningar, exempelvis vad myndigheterna uppfattar att ”jämställdhet” egentligen betyder. Området är i behov av fortsatt forskning, summerar hon, och hoppas på att kunna gå vidare med frågeställningarna, antingen i en masteruppsats eller i utredningar utanför akademin.

Josefine Carnolfs uppsats Jämställdhet på tvären
Helena Stensötas granskning Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheters verksamhet (Jämi-rapport 2/09)

AV:

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?