Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mona och Reinfeldt i det politiska tilltalet

Nyhet: 2010-09-25

Hur framställs de manliga och kvinnliga politikerna i valdebatterna? Går det mediala drevet hårdare åt kvinnliga politiker som gör misstag? Om det och andra frågor om manligt och kvinnligt i valdebatter handlade ett seminarium i kulturtidskrifternas monter på bokmässan.

Inga-Bodil Ekselius är redaktör för tidskriften Genus, som nyss har kommit ut med ett tema om val och genus. I montern intervjuade hon medieforskaren Maria Edström från Göteborgs universitet, som dessutom sitter med i Granskningsnämnden för radio och tv och i det mediekritiska nätverket Allt är möjligt. Inga-Bodil Ekselius inledde med en fråga om tilltalet. Kvinnan beskrivs ofta med förnamnet medan manliga politiker omnämns med efternamnet. Mona och Reinfeldt. Maria Edström (bilden) tycker att det inte är helt enkelt att kritisera greppet.

– Mona är slagkraftigt och är ett bra rubrikord för en redigerare. Men samtidigt verkar medierna bli mer privata med kvinnliga politiker, vilket också späder på denna tendens. Det verkar ändå vara en trend att nyhetsmedier använder både för- och efternamn även om kvinnliga politiker.

Medielogiken går inte alltid i takt med den politiska. Förutom att tilltalet blir alltmer privat blir det även mer intimt. Var går gränsen för vad politiker ska ställa upp på? Den debatten lär fortsätta även i framtiden. I samhället pågår en ökad grad av privatisering och politikerna har mycket att vinna på att synas i olika sammanhang, inte minst i lättare underhållningsprogram. Maria Edström tror dock att valunderhållningsprogrammet Elfte timmen med frågan om hur politikerna använder toapapper låg väldigt nära det oacceptabla.

I en eftervalsanalys heter det att Mona blev hårdare kritiserad än Reinfeldt. Speciellt pekas Expressen ut för att ha bedrivit kampanj mot Mona Sahlin, men även Svenska Dagbladet.

– Expressen hävdar att de gör närgångna granskningar av alla framträdande politiker. I Sverige har vi nu så många kvinnliga politiker att det närmar sig jämvikt. Förr betonade journalisterna det kvinnliga när de skrev om kvinnliga politiker, men det har successivt tunnats ut.
– Kanske är det snarare så att medierna förstärker tendenser, tror Maria Edström och visar upp framsidorna på Aftonbladet och Expressen från 31 augusti och som liknar varandra intill förväxling. På bägge omslagen är Mona i fokus efter nya dåliga opinionssiffror. Men det skulle även kunna handla om Reinfeldts fina siffror.

Inga-Bodil Ekselius ser att Maria Edström har tagit med sig fler tidningsurklipp och undrar om det finns några jämställdhetsperspektiv på bildvalet.

– Reinfeldt har mot slutet av valröreslen varit omslagspojke på magasinen Café och King. Det gör att han blir extra synlig. En variant är Anders Borg som ställde upp på ett hemma-hos-reportage för tidningen S. Här visar han upp både hundar och fru, förutom att han visar sina matlagningskonster. Därmed blir han bekräftad som jämställd man. En kvinnlig finansminister skulle nog undvika att medverka på ett liknande reportage.

Maria Edström fick sedan frågan om manliga och kvinnliga politiker får olika slag av frågor av journalisterna?

– Hur det har sett ut i detta val vet jag inte än. Men historiskt har frågorna länge varit desamma för alla politiker. Könet har blivit av allt mindre betydelse i nyhetsrapporteringen. När vi kommer till personporträtt (och lättare mediesammanhang) slår journalisternas traditionella könstänkandet ofta igenom tydligare.

Det kan nog finnas risker med politiker i lättare sammanhang, även om det kan finnas en poäng i att man får en bredare bild av vem politikern är som person. Maria Edström visar upp en sida ur tidningen Café med vänsterpolitikern Hans Linde. Han har av tidningen utsetts till landets bäst klädde manlige politiker. Samtidigt kan detta vara ett tecken på att utanpåverket för en politiker väger allt tyngre. På bekostnad av det politiska innehållet.

Finns det några politiska frågor som skiljer män och kvinnor åt, undrade Inga-Bodil Ekselius.

– Jodå. Frågan om sex timmars arbetsdag är fortfarande främst en fråga för kvinnor. Från början var det en jämställdhetsfråga, men idag håller den på att bli en klimatfråga. Detta är dock en fråga som inte intresserar medierna eller drivs av partierna.

Frågorna runt valet i år är många och institutionen som Maria Edström jobbar på, journalistik och masskommunikation, räknar med att ha sin undersökning klar runt nyår. Den rapporten nappar nog medierna på.

AV:

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?