Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Traditionens makt härskar inom EU-parlamentet

Nyhet: 2010-12-03

Urtypen för en svensk student som studerar statsvetenskap är väl studier av det svenska statsskicket. Men efter inträdet i EU har intresset för europeiska förhållanden ökat betydligt och dessutom har arbetsmarknaden för statsvetare vuxit något. Maria Skalin har intresserat sig för skillnader och likheter i hur de politiska grupperna och de olika medlemsländerna fördelar representanter i utskotten i EU-parlamentet.

Vid valet till EU-parlamentet 2009 blev det tydligt att andelen folkvalda kvinnor är betydligt lägre i EU än i Sverige. I vilka utskott engagerar sig kvinnor i Europaparlamentet? Lena Wängnerud har undersökt kvinnors representation i det svenska parlamentets utskott men ingen har gjort det på EU-nivå. Så det ville Maria Skalin (bilden) undersöka.

– EU-parlamentet har en utmärkt hemsida med mycket information. Men hur posterna till de olika utskotten fördelas är svårare att få fram. Så jag fick använda olika metoder för att få fram den information jag sökte – bland annat kontaktade jag enskilda EU-parlamentariker och de olika partigrupperingarnas kanslier i Bryssel.

Bilden kompliceras av att fördelningen av utskottsplatserna är en blandning av partiförhandlingar och individuella val. Maria Skalin skulle vilja se en mer omfattande attitydundersökning bland EU-parlamentarikerna om var de vill bli placerade. Ofta blir det en uppdelning mellan mer politiskt laddade utskott och mer neutrala. En sådan undersökning kan mycket väl tydliggöra bilden av könsuppdelningen.

I riksdagen är man ledamot i ett utskott, eller inget alls. I Bryssel sitter delegaterna ofta i mer än ett utskott, ibland fler. Kanske något överraskande sitter 33 procent av kvinnorna i minst ett utskott, medan motsvarande siffra för männen är 24 procent. Att män oftare innehar maktpositioner, såsom utskottsordförande och gruppledare, kan vara en av förklaringarna. Kvinnor som sitter i till exempel utskottet för jämställdhetsfrågor är ofta ledamot också i ett annat politiskt tyngre utskott. Som en extra krydda i det parlamentariska arbetet bildas också tillfälliga utskott, som om klimatkrisen och finanskrisen.

– Av parlamentarikerna i Bryssel är 35 procent kvinnor. Men av utskottens ordförande är 40 procent kvinnor, så den siffran är bra. Däremot ser det inte lika bra ut när man ser på fördelningen mellan olika slag av utskott. I utskott med så kallade mjuka områden dominerar kvinnor, med undantag för de gröna och liberala grupperna. Mest extrem mansdominans är det inom utskottet för konstitutionella frågor med 4 procent kvinnor. Det prestigefulla trikesutskottet har endast 22 procent kvinnor. Åt andra hållet är det med jämställdhetsutskottet med 85 procent kvinnor.

Den siffran manifesterar att jämställdhetsfrågor i de flesta av EU:s medlemsländer är en kvinnofråga. Intressant nog har varje utskott en person som är ansvarig för jämställdhetsintegrering, men Maria Skalin har inte studerat hur den arbetsuppgiften hanteras.

– Hur arbetet med jämställdhetsintegrering påverkas av könsuppdelningen mellan utskotten hade varit intressant att undersöka.

De europeiska länderna har utvecklat olika former av politiska och sociala system. Hur återspeglas detta i utskottsstrukturen?

–Länder från det gamla Östblocket har en mer traditionell könsfördelning mellan utskotten. Bland dem finns bara 12 procent kvinnor i det mansdominerade utrikesutskottet. Den andra extremen är Skandinavien och Holland, med 38 procent kvinnor i samma utskott. Det återspeglar bland annat vilka typer av utskott som man finner dominans av män respektive kvinnor.

Maria Skalin själv skulle gärna jobba i något av partiernas kanslier i Bryssel, alternativt jobba med jämställdhetsfrågor här hemma. Den gångna hösten och under delar av studietiden på Europaprogrammet vid Göteborgs Universitet, har hon varit på Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

Maria Skalins magisteruppsats, A Gendered Division of Labour. Women’s Representation in the European Parliament Committees, kan du ladda ner här.

AV:

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?